MODUL 5: SAMARBETSINLÄRNING

Vad Är Samarbete?

Samarbete omfattar två eller fler människor (eller minioner) som arbetar tillsammans för att åstadkomma något tillsammans.

Ordet samarbete kommer från en latinsk term som betyder ”att arbeta tillsammans.” Att samarbeta är ”att arbeta ihop med andra eller tillsammans, särskilt avseende en intellektuell strävan.”

Vad Är Samarbetsinlärning?

Samarbetsinlärning är ett pedagogiskt tillvägagångssätt inom undervisning och inlärning som involverar grupper av elever som arbetar tillsammans för att lösa ett problem, utföra en uppgift eller skapa en pro dukt.

Enligt Gerlach “är samarbetsinlärning baserad på idén att inlärning till naturen är en social företeelse, i vilken deltagarna samtalar med varandra. Det är genom dessa samtal som inlärning sker.” (Gerlach, 1994)

Samarbetsinlärning är engagerande, socialt och roligt!

Samarbetsinlärning är en aktiv process, en rolig utmaning som kräver att studenter aktivt interagerar med jämlikar.
Sammarbetsinlärning inkluderar genomgång av data. Du går igenom kunskap du redan har inskaffat och väljer relevant information du kan använda i problemlösande debatter och diskussioner.
Samarbetsinlärning handlar mer om att bearbeta information än om att bara memorera och återupprepa den.
Samarbetsinlärning är mångfaldig och växlande och låter eleven dra nytta av att utsättas för olika synsätt från människor med varierade bakgrunder.
Samarbetsinlärning har sina rötter i en social kontext där konversationer mellan studerande äger rum.
När den appliceras på rätt sätt kan samarbetsinlärning leda till djup, akademisk inlärning, eller transformativ inlärning.
Som ett resultat av detta kan samarbetsinlärning också direkt stödja utvecklingen av en rad intellektuella färdigheter på hög nivå, såsom kritiskt tänkande, analytiskt tänkande, syntes och utvärdering, alla vilka är viktiga färdigheter för studenter i den digitala eran.

Hur fungerar samarbetsinlärning?

I en miljö med samarbetsinlärning har studenter möjlighet att konversera med jämlikar, presentera och försvara idéer, utbyta olika uppfattningar, frågor och andra konceptuella ramverk, och vara aktivt engagerade.

Motivation – För att samarbete ska vara fruktsamt behöver alla involverade känna att de har något att vinna på samarbetet eller känna att de gör något meningsfullt och att de arbetar mot ett värdefullt slutresultat.

För att motivera vuxna studerande, se till att lyfta fram fördelarna!

Problemlösning – För att samarbete ska fungera behöver deltagare arbeta tillsammans för att lösa problem och erbjuda varandra råd och hjälp när det behövs. Två hjärnor arbetar bättre än en, men vad sägs om tre eller fyra?

Mångfald – Samarbete uppmuntrar deltagarna att se över olika alternativ. Samarbete fungerar bäst när gruppen har en stor bredd av färdigheter och när deltagare har olika områden som de är experter inom.

Teamwork – Samarbete för samman individer i en grupp som har ett gemensamt arbetsändamål

Engagemang – Samarbete uppmuntrar alla att vara aktiva deltagare. Deltagarna bestämmer när saker behöver hända och de får dem att hända. info@galwayfoodinnovation.vision

Samarbetsinlärning och vuxna studenter (andragogik)

Samarbetsinlärning fungerar väl tvärsöver alla åldersgrupper och färdigheter men passar särskilt bra för vuxna studenter. Här blir vi lite teoretiska för att förklara varför…

Andragogik (vuxeninlärning) är en teori som innefattar olika antaganden om hur vuxna lär sig. Den använder sig av tillvägagångssätt som är problembaserade och samarbetsbaserade snarare än didaktiska (traditionell undervisning eller uppfattningen att läraren ”vet allt”).

Knowles fem teoretiska antaganden om vuxeninlärning låter oss förstå att vuxna studenter eftersöker en specifik och meningsfull lärande upplevelse som inkluderar:

Motiverad och självstyrd inlärning – aktiviteter som erbjuder ett minimum av instruktioner och ett maximum av självständighet.
Livserfarenhet och kunskaper – aktiviteter som underlättar reflekterande inlärningsmöjligheter.
3. Målinriktning – aktiviteter som motiverar till vidare undersökningar och efterforskningar.
Relevans – aktiviteter där du kan tillämpa det du lär dig.
Praktik – aktiviteter som inkluderar reella situationer och som går från teoretiska kunskaper till praktisk problemlösning.

Varför Ska Man Engagera Sig I Samarbetsinlärning?

I de föregående sektionerna har vi lärt oss att samarbete med andra kan förse oss med extra färdigheter och resurser att klara av saker vi inte kunde klara själva och vi lärde oss en del om samarbetsinlärning, hur och varför det fungerar och hur det passar in i vuxeninlärningen. Nu ska vi titta på några av fördelarna med samarbete.

Rubrik: Se och hör om några unga ingenjörers erfarenhet av samarbete och samarbetsinlärning

Fördelar med samarbetsinlärning

Elever samarbetar snarare än att tävla mot varandra.
Ökar elevernas förmåga att själva ta ansvar för sin inlärning.
Den involverar eleverna i utformandet av läroplan och klassaktiviteter, vilket resulterar i att studenterna har ökad kontroll over sin inlärning.
Använder ett gruppcentrerat förhållningssätt medan den bibehåller individens egenansvar.
Stimulerar kritiskt tänkande och hjälper elever att utforma idéer genom diskussion och debatt.
Utvecklar filosofiska färdigheter på en högre nivå.
Elever lär sig att kritisera idéer, inte människor. Eleverna utvecklar större förmåga att se situationer utifrån andras perspektiv (utveckling av empatisk förmåga).
Skapar ett starkare socialt supportsystem.
Uppmuntrar alternativa metoder för att utvärdera elever.
Lyfter fram att elever lär sig på olika sätt.
Nervositet i klassrummet minskar betydligt.
Processer inom samarbetsinlärning skapar omgivningar där elever kan bygga ledaregenskaper.

Ökar elevernas nöjdhet med inlärningserfarenheten.
Uppmuntrar elevernas egenansvar i lärandesituationer.
Förespråkar innovation inom inlärning och klassrumstekniker.
Aktiviter inom samarbetsinlärning lyfter fram sociala och akademiska relationer långt bortom klassrummen och den individuella kursen.
Elever inskaffar kunskap genom att konstruera innehåller snarare än att memorera innehåll.
Främjar en positiv attityd gentemot ämnet som studeras.
Utvecklar den orala kommunikationen och den sociala interaktionen och uppmuntrar förståelse av olikheter.
Skapar en omgivning med aktiv, involverad, upptäckande inlärning och utvecklar relationer mellan människor.
Nervositet inför examination minskar betydligt.
Främjar höga prestationer.
Aktiviteter inom samarbetsinlärning kan användas för att göra stora undervisningsgrupper mer personliga.
Klassrummet efterliknar reella sociala situationer och anställningssituationer.

Olika Typer Av Samarbetsinlärning

Här är några sätt på vilka samarbetsinlärning kan se olika ut:

Öppen versus sluten samarbetsinlärning

Öppen samarbetsinlärning

Vem som helst kan vara med och alla kan delta
Ett problem presenteras vilket drar igång ett samarbete som vem som helst kan bidra till
Stöd söks från ett obegränsat antal problemlösare som alla kan bidra
Kan användas när det studerade ämnets gränser inte är så väldefinierade
Det måste vara lätt för deltagare att bidra med idéer, insatser och resurser

Sluten samarbetsinlärning

Sker i privata grupper där tillgängligheten är begränsad eller modererad
Här tacklar samarbetare problem i små grupper om två eller fler människor.
Deltagare väljs ut av en ledare, utbildare eller gruppledare
Består vanligen av färre deltagare än den öppna modellen.
Kan till exempel användas i samarbeten mellan skolor eller företag.
Bör användas när ämnet som studeras är väldefinierat och det är möjligt att bestämma vilka som är lämpade att bidra till projektet.

Tid och plats – samarbete kan variera i tid och även gällande plats

Samarbete i realtid

Sker när alla interagerar i realtid, vanligtvis sker detta ansikte mot ansikte i möten/diskussioner, dvs samma tid och samma plats.
Tillåter omedelbar respons och feedback.
Tack vare teknik behöver vi dock inte längre vara på samma plats för att samarbeta och kommunicera vid samma tidpunkt.
Teknik tillåter oss att samarbeta vid samma tidpunkt men på olika platser.

Olika tidpunkter

Detta sker när interaktionen inte är beroende av exakt tid och respons inte behöver vara omedelbar – ett exempel på detta är email
Teknik har också influerat sättet den här typen av samarbete uppstår: att vara tillgänglig när som helst och var som helst.
Kan användas för kommunikation mellan två eller mellan flera personer.
Hur mycket varje person bidrar med blir jämnare och mer rättvist.

Ledarskap kan också variera den kollaborativa inlärningsprocessen.

Jämlik position

I denna samarbetsmodell har alla deltagare jämlik status.
Alla deltagare går igenom utmaningar tillsammans och kommer fram till lösningar tillsammans.

Individuell ledare

Uppstår när processen är “uppifrån och ner”. Till exempel: En chef, lärare eller gruppledare leder och slår an tonen för den kollaborativa inlärningsprocessen.

Att Förbereda Dig Själv För Samarbetsinlärning

I sektionerna som följer kommer du att lära dig om kontakt med jämlikar och några verktyg som du kan använda för att skapa kontakter och samarbeta. Innan vi går vidare måste vi först komma fram till vilken typ av samarbetare du är och vilka färdigheter du behöver vara medveten om för att få ut det mesta av samarbetsinlärning.

Gruppledaren

En person med stora idéer som gärna startar diskussioner och samarbeten, och har massor av kreativ energi.

Experten

På gränsen till nördig, gillar att prova och lära sig nya, innovativa sätt att arbeta på.

Den sociala

Skicklig berättare och nätverkare, har lätt för att kommunicera och är van vid att använda sig av Facebook, Twitter etc.

Solisten

Gillar att arbeta ensam och är ofta motvillig till att dela med sig av pågående arbete. Gillar att samla på sig information.

Dinosaurien

En vanemänniska som inte är sugen på att testa nya saker. Kräver övertalning för att förmås att prova nya verktyg.

Skeptikern

Är ofta uttalat emot att samarbete och har ofta en “vad kan jag vinna på det här”-mentalitet.

Den verkställande

Beslutsfattare som drivs av tid,
hastighet och effektivitet.

Den smygande ninjan

Gillar att ligga lågt och hålla uppsikt utan att involvera sig särskilt mycket.

Uppdragsgivaren

Älskar att vara organiserad, är fokuserad på processen och är ivrig att få saker gjorda. Älskar listor och handlingsplaner.

Färdigheter och karaktärsdrag som utmärker duktiga samarbetare:

Fokus på gruppen. För att samarbeta på ett bra sätt behöver du vara en teamplayer och tänka på “vi” snarare än “jag”. En bra samarbetare är fokuserad på gruppens mål och framgångar.
Generositet. En bra samarbetare är villig att ta första steget och dra sitt strå till stacken, även om de inte nödvändigtvis hamnar i strålkastarljuset. Generositet är också en mycket önskvärd egenskap hos en ledare.
Nyfikenhet. En bra samarbetare ställer rätt frågor. De förhör aldrig någon, de följer helt enkelt sin naturliga nyfikenhet eftersom de har en stark vilja att förstå.
Uppskattning. De bästa samarbetarna uttrycker uppriktig uppskattning för allt det som gruppmedlemmarna har bidragit med. De drar sig inte för att ge uppskattning eller för att ge beröm där den är berättigad.
Lyssnar för att förstå. Bra samarbetare lyssnar uppmärksamt på vad som sägs. Men än viktigare, de lyssnar för att förstå.
Litar på människor och förväntar sig tillit. Mer än något annat bygger framgångsrika samarbeten på trygghet och tillit. Bra samarbetare hjälper till att skapa och bibehålla en trygg miljö i gruppen. De litar på andra och förväntar sig också att andra ska lita på dem.
Skapar relationer; raserar murar. Samarbete handlar helt och hållet om att arbeta tillsammans. Bra samarbetare förstår värdet av goda kontakter och arbetar hårt för att upprätthålla goda relationer.
Diplomati. De bästa samarbetarna är diplomatiska. De vet att alla relationer bygger på ömsesidig respekt.